Hur snabbt reagerar kroppen på ett plötsligt tryckfall?

När ett väderframskridande passerar kan lufttrycket runt dig stiga eller sjunka märkbar på bara några timmar. Om du är väderkänslig är en naturlig fråga hur snabbt kroppen egentligen märker det. Det finns inget enda svar. Olika delar av kroppen reagerar på vitt skilda tidsskala, från sekunder till en dag eller mer. Här går vi igenom vad forskningen säger om hur snabbt dessa reaktioner uppstår, var osäkerheten börjar och varför svaret blir så personligt.

Två olika tidsmässiga reaktioner

Det är hjälpsamt att skilja på två fenomen som ofta blandas ihop. Först den mekaniska reaktionen, fysiken när tryck jämnas ut över en hinna i kroppen. Det sker nästan omedelbart. Ett tydligt exempel är öronen. När du åker uppför ett berg eller ett plan sjunker, kommer poppande känslan när luften flyttar sig genom örontrumpeten och jämnar ut trycket. Den processen tar sekunder till minuter.

Den andra är den symptomatiska reaktionen, huvudvärk, trötthet eller värk i leder som vissa upplever i samband med väderförändringar. Den är betydligt långsammare och mycket svårare att förutsäga. Studier visar att sådana symtom kan börja under själva tryckändringen eller flera timmar före eller efter den. Den mekaniska förändringen är snabb, den upplevda effekten är en långsammare och komplex kedja av händelser.

Vad menas med plötsligt

Atmosfäriskt tryck vid havsnivå ligger i genomsnitt runt 1013 hPa, vilket motsvarar ungefär 760 mmHg. När kraftiga fronter passerar kan trycket ändras flera hPa på några timmar. Flera studier pekar på förändringar i storleksordningen 5 hPa eller mer som potentiellt betydelsefulla, andra har tittat på 15 mb över 24 timmar eller absoluta nivåer under cirka 1005 mb. Viktigt är inte bara hur mycket trycket ändrar sig utan hur snabbt det händer. Snabba och större fall ger ofta starkare reaktion än långsamma förändringar.

Öronen och djupare sensorsystem

Mellanörat och örontrumpeten är kroppens snabbaste trycksensor. Innerörat och balansorganet kan också spela roll och djurstudier visar att lägre tryck aktiverar nervceller i balansbanorna. Andra kandidater är baroreceptorer i blodkärl och trigeminusnerven som är involverad i migrän. Dessa system verkar oftast över längre tidsskala än örat.

Praktiska råd och källor

Den mest användbara strategin för den enskilde är att föra anteckningar om hur du mår tillsammans med tryckdata. Mönster kan dyka upp först över veckor. MeteoStorms stöder detta genom att visa data från NOAA och GFZ tillsammans med en enkel dagbok. Om symtom är allvarliga eller ihållande, tala med vårdpersonal.

Källor

• Whether Weather Matters with Migraine, PMC / NIH
• Systematic reviews om barometertryck och migrän, PMC / NIH
• Studier om sänkning av barometertryck och nervaktivering, PMC / NIH
• NOAA Space Weather Prediction Center: https://www.swpc.noaa.gov/
• GFZ Potsdam och geomagnetiska index som Kp: https://www.gfz-potsdam.de/en/kp-index