- Ingen verifierad global siffra finns, bara nationella undersökningar.
- Tyskland visar cirka 54% (2001) → 50% (2013) → 46% (2021).
- Kanada cirka 61%, Japan cirka 20–40% beroende på hur frågan ställs.
- Högre andel bland kvinnor, äldre och personer med kroniska besvär.
- Det är bäst att ange ett spann, ungefär en tredjedel till två tredjedelar av vuxna.
Väderkänslighet, det vill säga upplevelsen av att väderförändringar påverkar hur man mår, är vanligt förekommande men saknar en enda tillförlitlig global total. Forskare förlitar sig i stället på nationella befolkningsundersökningar. Dessa visar konsekvent ett brett intervall, någonstans mellan en fjärdedel och två tredjedelar av vuxna som uppger att vädret påverkar deras hälsa eller välmående.
Det korta svaret
I länder med välgjorda undersökningar beskriver ungefär en tredjedel till två tredjedelar av vuxna sig själva som väderkänsliga. I Tyskland, som är det bäst studerade fallet, låg andelen mellan cirka 46% och 54% i undersökningar från 2001 till 2021. I Kanada rapporterades cirka 61% i en tidig studie. I Japan, där forskningen ofta fokuserar strikt på så kallad "weather pain", hamnar siffrorna lägre, omkring 20–40% beroende på frågeformuleringen.
Varför det inte finns en global siffra
Det finns flera förklaringar. För det första bygger de flesta data på självrapportering, vilket är subjektivt. För det andra formuleras frågorna olika i olika studier, vissa frågar brett om påverkan medan andra frågar specifikt om smärta utlösts av väder. Kultur och lokalt klimat påverkar också hur folk uppfattar och talar om sina besvär. Slutligen saknas data för stora delar av världen, vilket gör att alla globala procentsatser blir spekulativa.
Vad undersökningarna visar om vem som drabbas
Undersökningarna är eniga om vilka grupper som oftare uppger väderkänslighet. Kvinnor rapporterar oftare än män, i Tyskland 2021 var det cirka 56% av kvinnor jämfört med 36% av män. Andelen ökar med åldern, exempelvis cirka 27% i åldern 16–29 jämfört med cirka 54% bland 60+. Personer med kroniska sjukdomar rapporterar oftare väderkänslighet, cirka 55% mot 29% hos dem utan kronisk sjukdom.
Vad detta betyder för dig
Att uppleva att vädret påverkar dig är vanligt och inte i sig farligt. De flesta beskriver milda till måttliga effekter, som huvudvärk, trötthet eller sänkt energinivå. Befolkningsstatistik ger besked om grupper, inte om enskilda dagar eller individer. Vill du veta om vädret påverkar just dig, för dagbok över symtom och faktiska väderförhållanden. Om symtomen är frekventa eller kraftiga bör du rådgöra med vården.
Källor
- Höppe, P., von Mackensen, S., et al. Prevalence of weather sensitivity in Germany and Canada. International Journal of Biometeorology (2005). https://link.springer.com/article/10.1007/s00484-004-0226-2
- The Prevalence of Weather Sensitivity in Germany Derived from Population Surveys. Atmosphere / MDPI (2022). https://www.mdpi.com/2073-4433/13/11/1865
- Timmermans, E. J., et al. Self-perceived weather sensitivity and joint pain in older people with osteoarthritis in six European countries (EPOSA). BMC Musculoskeletal Disorders (2014). https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3996041/
- Subjective Physical Symptoms Related to Bad Weather Among Persons Undergoing Medical Check-Up. Cureus (2024). https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10789921/
- NOAA SWPC och GFZ för bakgrund om geomagnetisk aktivitet och index som Kp.
Sammanställd utifrån aktuella data från NOAA SWPC och GFZ Potsdam och granskad av MeteoStorms-teamet.
Datakällor:NOAA SWPC, GFZ Potsdam
