- Lufttryck och blodtryck är olika storheter som råkar använda enheten mmHg.
- Luftens mekaniska tryck påverkar blodkärlen mycket lite, vädrets effekt är mest indirekt.
- Temperatur är huvudfaktorn, blodtrycket brukar vara högre på kalla dagar och lägre på varma dagar.
- Kyla ger vasokonstriktion och högre tryck, värme vidgar kärlen och sänker trycket.
- Fallande lufttryck kan påverka via det autonoma nervsystemet, särskilt hos äldre eller väderkänsliga personer.
Många använder ordet tryck för två helt olika företeelser och där börjar ofta missförstånden. Det finns atmosfäriskt tryck, det vill säga luften ovanför oss som väger ner mot marken. Och det finns ditt blodtryck, den kraft hjärtat använder för att driva blod genom artärerna. De delar enheten mmHg, vilket gör att man lätt drar slutsatsen att de styr varandra direkt. Sambandet är dock mer nyanserat och intressant, och värt att förstå om du märker väderpåverkan i kroppen.
Två mycket olika tryck
Atmosfäriskt tryck mäts ofta runt 1013 hPa vid havsnivå, vilket motsvarar ungefär 760 mmHg. Det varierar när vädersystem rör sig, en hög ger stabilt väder och högre värden, en låg ger moln och lägre värden. Blodtrycket däremot skapas av hjärtat, blodkärlen och nervsystemet. Ett blodtryck mäts med manschett runt överarmen och anges som systoliskt över diastoliskt, till exempel 120 över 80 mmHg. Eftersom atmosfäriskt tryck rör sig med bara några mmHg i vardagen, är det inte samma «vridknapp» som direkt reglerar ditt blodtryck.
Trycker luften direkt på blodet?
Det är rimligt att undra om lägre lufttryck låter blodkärlen vidga sig, men den mekaniska effekten är mycket liten. Kroppen är inte ett lufttätt hårt kärl, den jämnar ut tryck över sina vävnader och de växlingar som hör till väder är små jämfört med det tryck hjärtat bygger upp. Väder påverkar dock blodtrycket indirekt, via temperatur, nervsystemet och beteendeförändringar.
Temperaturen gör mest jobbet
Forskning visar tydligt att temperatur oftast är den dominerande faktorn. I stora studier ligger det genomsnittliga blodtrycket högre på vintern och lägre på sommaren. Kyla orsakar vasokonstriktion, det vill säga att hudnära kärl drar ihop sig för att bevara värme, vilket ökar den perifera resistansen och därmed blodtrycket. Värme har motsatt effekt och sänker trycket.
Fallande tryck och nervsystemet
Atmosfäriskt tryck kan ändå spela en mindre, individuell roll genom det autonoma nervsystemet som justerar hjärtfrekvens och kärltonus. Hos äldre eller väderkänsliga personer kan en snabb förändring i omgivningen ge märkbara blodtryckssvängningar eftersom kroppens finjusteringar fungerar långsammare.
Slutsats och perspektiv
Vädret kan påverka blodtrycket, men barometern är oftare en följeslagare till temperaturförändringar än huvudorsaken. Effekterna är vanligen måttliga, och om du har oroande värden är det klokt att diskutera dem med läkare snarare än att skylla allt på vädret.
Källor
- European Society of Hypertension Working Group: Season variation in blood pressure. PubMed https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31990898/
- Hypertension, AHA, flera artiklar om säsongsvariation och väder
- NOAA Space Weather Prediction Center https://www.swpc.noaa.gov/
Sammanställd utifrån aktuella data från NOAA SWPC och GFZ Potsdam och granskad av MeteoStorms-teamet.
Datakällor:NOAA SWPC, GFZ Potsdam
